60 minuter med Johan Sixtensson

oktober 3, 2024 10:10:30 Lennart Persson

 

Han tränade Villa bandy i tio säsonger. Förde laget till sju SM-finaler. Tre SM-guld.

Inte illa av en grabb som blev tränare av en slump.

I tisdags gästades vi av Johan Sixtensson.

 

”60 minuter med Johan Sixtensson”.

Det skulle kunna vara rubriken på ett tv-program. Johan underhåll oss på ett fantastiskt sätt. Vi fick en inblick i hur det går till innanför väggarna i ”världens bästa bandyklubb”.

Något överraskande är att Johan Sixtensson själv började sin bandykarriär i Skövde bandy. Han växte upp i Timmersdala och pappa Ingemar Sixtensson var en drivande kraft i Skövde bandy. Ingemar var förresten med och introducerade bandyn i USA tillsammans med Gunnar Fasth och Sören Öberg.

När Johan var 13 år flyttade familjen till Lidköping. Han bytte Skövde bandy mot Lidköpings AIK, Laik.

1994 tog Johan steget över till IFK Vänersborg. Sen blev det Villa. En sväng till Boltic i Karlstad. Villa igen. IFK Vänersborg. Villa. Så avslutade Johan sin karriär som spelare i Laik.

Johan säger själv att han var en hygglig spelare. Ingen stjärna.

-Jag var ordinarie under alla säsongerna jag spelade och fick spela med många bra bandyspelare som Micke Arvidsson och Krister Kjellqvist, säger Johan.

-En vattenbärare, säger Kjell ”Krullen” Johansson lite skämtsamt. Han som tränade Villa i den första SM-finalen 1975.

Efter spelarkarriären hjälpte Johan till som ledare i Laik. Det sista uppdraget inom bandyn. Trodde han. Då ringde en ledare i Gripen och frågade Johan om han kunde tänka sig att bli tränare där.

-Frågan kom överraskande. Jag såg mig inte själv som en blivande bandytränare, säger Johan.

Ändå tackade han ja. Uppdraget var att ta Gripen från Allsvenskan till Elitserien. Johan försökte i tre år. Utan att lyckas.

-Vi var ytterst nära ett par gånger men föll på mållinjen, säger Johan.

Lite uppgivet lämnade han Gripen. Johan sa då till sin pappa: ”Jag kommer aldrig att träna ett bandylag mer i mitt liv”.

Då dök nästa möjlighet upp. Villas klubbchef Jonas ”Sparris” Johansson hörde av sig. Han ville ha den då 37-årige Johan Sixtensson som tränare i Villa.

-Jag trodde väl först att jag var aktuell som assisterande tränare, säger Johan.

”Sparris” ville annat. Johan Sixtensson skulle bli Villas huvudtränare.

Så blev det. 2013. Tre år senare var Johan i sin första SM-final med sitt lag. Förlust mot Västerås SK. 2 – 5. 2019 kom det efterlängtade första guldet.

Två år senare blev det guld igen. I en oerhört dramatisk final vann Villa i förlängning mot AIK. 5 – 4. Inför tomma läktare i Recoverhallen i Uppsala. Pandemin stoppade folkfesten.

Innan slutspelet i våras kom beskedet att Johan Sixtensson skulle sluta som tränare i Villa. Avslutningen blev magnifik när Villa slog Västerås med 7 – 6 på övertid. I en av de bästa SM-finalerna genom tiderna.

-Att få vara med om det i min allra sista match som tränare slår förstås det mesta, säger Johan.

Tränare Sixtensson slutade sitt uppdrag i Villa på topp. Efter tio års hårt slit. Stor press. Ifrågasatt och hyllad.

-Att som Lidköpingsbo vara tränare i stadens stolthet är inte alldeles lätt. Många hörde av sig på olika sätt och tyckte att jag inte var rätt person för det uppdraget, säger Johan.

Han fick möjlighet att bevisa motsatsen. Idag är Johan Sixtensson Lidköpings hjälte.

-Vi vann tre finaler. Förlorade fyra. Av förlusterna har jag fortfarande svårt att förlika mig med två.

Att vara tränare på elitnivå kräver mycket. Inte bara kunskap i sporten. Det handlar också mycket om psykologi. En annan viktig egenskap som krävs är empati. Att förstå spelarnas egna problem. Stora som små.

Under pandemin ställdes Johans ledarskap på sin spets. Det gällde att ta dom rätta besluten inför träningar och matcher. Att förhindra att smittan spreds.

-Jag hade många samtal med spelare och deras familjer. Oron fanns hela tiden. Under en period kände jag mig som statsepidemiolog Anders Tegnell, säger Johan.

Han berättar om samtal med spelarnas partner. Ibland har det handlat om när de skulle föda barn. Om spelaren skulle stanna hemma eller åka med på en bortamatch.

-Vid ett tillfälle åkte en av tjejerna, som var höggravid, med på bussen när vi skulle spela kvartsfinal mot Edsbyn borta. Hon ville att hennes kille skulle vara med och var beredd att föda i Ovanåker heller var som helst där det fanns ett BB, säger Johan Sixtensson.

Johan är uppväxt i ett frireligiöst hem. Och tron har han tagit med sig. Johan besöker regelbundet kyrkan i Lidköping.

-Jag har dock aldrig blandat in min tro i idrotten. Inför matcher heller så. Vid ett tillfälle hoppades jag dock på gud. Det var när vår lagkapten Martin Karlsson hade mist sitt barn strax innan födseln och några dagar senare fick fingret illa skadat i en slutspelsmatch mot Gripen. Martin ville då hoppa i älven men ångrade sig som tur var.

Pelle Fosshaug har efterträtt Johan Sixtensson som tränare i Villa. Ett val som Johan är nöjd med.

-Jag var med och promotade honom, så jag får stå mitt kast, säger Johan som tror på ett nytt SM-guld för Villa. Redan den här säsongen.

Får vi se Johan Sixtensson som tränare i framtiden?

-Det tror jag inte. Jag är nog färdig med bandyn, säger Johan.

LP